asabackhouse

Idag liksom de senaste 3 dagarna har jag varit alldeles för trött så idag gick jag hem efter halva praktikdagen för att jag knappt kunde hålla mig vaken. När jag kom hem så sov jag typ 2,5 h och vaknade med huvudvärk och värk i kroppen. Dessutom har årets hosta börjat visa upp sin värsta sida vilket påverkar sömnen!Usch! Just nu har jag ju inte tid att bli sjuk! Jag ska ha ytterligare 3 dagar med praktik och jobb, och till helgen kommer syrran på besök! Då måste jag ju vara på topp, men det löser väl sig! Får lite sovmorgon imorgon iaf, alltid något!

I fredags så genomförde jag min vfu-uppgift som jag var tvungen att göra för skolan. Min uppgift var ganska enkel: mina elever skulle prata under en minut på spanska om ett vardagligt ämne (exempelvis: min favoritfilm) som jag gav dem. De fick 2 minuter på sig att fundera och sedan klockade jag en minut. Efteråt fick de bedöma varandras insatser två och två. Uppgiften uppskattades och jag överröstes med komplimanger för att jag pratade bra spanska, för att jag var så strukturerad, uppgiften var så tydlig, och att jag hade gjort det till en lättsam uppgift. Efter den ”stora” uppgiften så satte jag upp lite siffror och stadsnamn, landsnamn, färger etc. på tavlan (Jans gamla tips) och bad de ställa frågor till mig spanska. Den ena siffran var 14 och de frågade fråga på fråga om vad det kunde vara och till slut så gav jag dem svaret: det vara antalet länder som jag semestrat i under de senaste åtta åren. Några av eleverna blev mycket imponerade då jag bara var 23 och hunnit med så mycket, och snart skulle jag flytta till England, och gud vad jag visste mycket och massor med erfarenhet hade jag, enligt dem. Lektionen avslutades med att den kanske mest pratglade eleven sa: Åsa, du kommer att bli bästa läraren! Och de andra instämde! De frågade också om jag inte kunde stanna längre och när jag sa nej, så frågade de när jag kommer dit nästa gång! Vilken härlig känsla det är att höra sådana grejer! För varje praktikperiod så känner jag att allt faller mer och mer på plats, beror väl på erfarenhet antar jag… Men det är ändå sjukt kul att jag hittat något, som jag inte bara älskar att göra utan också något som mina elever tycker att jag gör på ett bra sätt!

 

 

 

 

På måndagsmorgonen fick jag mig en otrevlig överraskning när jag gick in i badrummet: en mus sprang över golvet! Jag springer skrikandes in till mammas sovrum men de tycker bara att jag är fjantig men de sätter iaf upp en musfälla. På kvällen är där en mus. Tisdagsmorgonen, ytterligare en mus. Onsdagsmorgonen ytterligare en! Idag, äntligen, ingen mus: skönt! Dock så sitter jag och mamma i köket och snackar lite när jag kommer på att jag ska hämta nåt i gästrummet där jag sover. På vägen tillbaka så stiger jag på nåt mjukt, under mattan. Jag hann tänka "oj har ett par strumpor hamnat under mattan" innan jag lyfte och där låg det en död mus!! Sjukt obehagligt!!


Jag hoppas på en bättre morgondag!!

Idag så känner jag mig ganska nöjd även att jag vet att en hektisk vecka väntar. Anledningen? Jag har haft denna omgångens första praktikdag idag och min handledare är väldigt bra. Jag får ha min lektioner helt ifred och göra vad jag vill, hur jag vill, när jag vill, mer eller mindre, you get the point! Det är så skönt att få ha så mycket inflytande och mina elever är vanligtvis väldigt snälla! Och det bästa är att jag varje gång går därifrån med ett leende för jag har haft kul! I slutet av denna veckan ska jag dessutom göra min examinationsuppgift och det ska bli väldigt kul att se hur den kommer funka eller om den inte kommer att funka och varför. Sen har jag en vecka till av roligheter innan min fina 5-sidiga uppsats som känns mindre intressant måste göras!!

Jag älskar den här linken och jag önskar att massa människor kommer att ta sig en titt på den!!


Två exempel:

Melodifestivalen är ju en av många uppskattad tillställning och oftast beror detta mer på programledarna än själva artisterna. Bästa året genom alla tider måste varit Christian Luuk och Björn Gustavsson men vad som har hänt efter det kan ifrågasättas...bland det värsta som kommit efter måste ha varit när Petra Mede hade, då ville jag göra vad som helst än att kolla på det. Frågan är om inte årets kombination kan bli lika stort fiasko? Årets programledare som säkert alla redan har hört är ju Richard Olsson och Marie Serneholt! Richard Olsson skulle ju kunna vara Sveriges med okarismatiska person, jag vet ingen som är så obehagligt inte rolig som han är i sitt eget program "Vem vet mest" och Marie Serneholt är inte heller någon favorit för hon känns bara så "ABBA teens" 1997 liksom. Det värsta är kanske dessa två tillsammans??!! Man kan bara fråga sig varför?

Trist som bara f_n tycker jag det är att Mona Sahlin var tvungen att avgå. Mona var ju hoppet att någonsin få en kvinnlig statsminister. Men som jag trodde att hoppet var ute så kan man se lite ljus. I en enkät inom partiet så ligger en kvinna väldigt högt för denna kommande platsen: Veronica Palm. Inte nog med hon är kvinna, vilket jag tycker är viktigt för att vi ska få ett mer jämställt land, men också för att hon är barnskötare, alltså en helt vanlig dödlig utan fin utbildning. Kanske är det på tiden att det kommer in lite ”riktigt” folk på höga positioner inom politiken?

I helgen har jag varit i Kalmar och hälsat på Louise i hennes ”nya” lägenhet, den var det för ett års sedan iaf men jag har inte hunnit åka dit förrän nu. Jag vet om det är någon som tänkt på hur långt det är från kust till kust, men för er som undrar så kan jag informera er om att det enigt tidtabell 4 h och i verkligenheten typ 4 h 20 min! Det är en lång tid när man sitter på ett tåg! När jag satt där och väntade och väntade längtade jag bara efter att få komma fram. När jag väl var där, längtade jag efter maten, sedan under resten av kvällen jag härligt nöjd! Vi käkade, drack massa rödvin, snackade skit, och det resulterade i att vi satt uppe tills kl 3. Något jag senare ångrade lite smått eftersom att senare gå upp vid 11-tiden var mäkta jobbigt! Sedan var det dags att hämta Camilla på stationen, gå en runda på stan. Då kände jag verkligen att jag vill också vara klar nu, ha ett fast jobb och stadig ekonomi! Camilla shoppade loss och jag kunde knappt unna mig en tröja för en hundring: usch, vad jag hatar det pengalösa livet som student!! Jag erkänner: jag är väldigt avundsjuk. Inte pga av att kunna shoppa men för att Camilla har kommit längst av oss fyra tjejer, med stor fin lägenhet, den perfekta pojkvännen (det iof jag också!!),färdig utbildning och fast jobb. Jag blir bitter på min utbildning som aldrig blir klar för jag känner så många människor som börjat efter mig och är klara innan. Å andra sidan vet jag att jag inte skulle bli lycklig om jag inte skulle få jobba som lärare, för det är mitt kall och jag älskar detta yrket mer än något annat!

 

Anyway, vi drog hem, jag gjorde hemmagjorda tapas och de andra sminkade och fixade sig. Som vanligt intogs mycket rödvin i sann spanska anda innan vi skulle vidare på förfest med ytterligare intag. Både jag och Louise på en något för hög nivå, det händer dock ytterst sällan (?!), men tyvärr ledde till en lång dag av ”varför drack jag för mycket” ångest! Det resulterade även i mycket onödigt bråk med Lee, av den fina anledningen att jag spyr på långdistansförhållande för tillfället! Om det är någon som funderar på det, glöm det, det är värdelöst! Även att jag och Lee har varit ihop i typ 10 månader nu och vi har klarat det hyfsat så är det helt värdelöst! Om det går att lösa på något annat så gör det! Här kommer vi återigen till mitt och Lee’s problem med lång utbildning; den måste ju gå först! Man kan inte bara vara spontan hela livet, då blir ju inget gjort!

 

Söndagen kom iaf, otroligt bakfull och med ånger allt för hårda ord på lördagsnatten, var det ingen kul söndag. Att veta att jag skulle åka tåg så länge ytterligare en gång var inte heller upplyftande. Hela dagen så längtade jag efter en pizza men när jag kom tillbaka till stan kl 22.30 kändes det inte som att det var rätt tidpunkt. Men nu sitter jag iaf och väntar på den när den blir klar i ugnen -bättre sent än aldrig antar jag! Det jag funderat på den helgen är att det är så svårt att vara nöjd. Är det inte fruktansvärt svårt att leva och uppskatta nuet när det finns en framtid som lurar på en? Det finns ett ordspråk: ”Livet är det som händer när du gör andra planer”. Det känns alldeles för sant just nu, för även om jag hade en toppenhelg med mina bästa vänner i världen och de har varit världens snällaste mot mig som alltid, så hade jag svårt att uppskatta det för tar på mig så mycket att hela tiden vara ifrån den jag älskar. Självklart så går inte hela min energi till att tänka på detta men det är jobbigt när jag hela tiden känner mig halv.

 

Jag kollade precis på Lyxfällan som är ett väldigt intressant program. Jag kan förstå att man hamnar i svårigheter med ekonomin, att man inte planerar dåligt och så men att ta en massa krediter och sen inte betala, och bara lägga räkningar, inkassobrev och krav från kronofogden på hög är ju sanslöst! Dagens par hade 135 betalningsanmärkningar!! 135!! Jag fattar inte ens hur man kan sjunka så lågt!! Är det inte fler som tänker som jag?!

There's part of me
You'll never know
The only thing
I'll never show

Hopelessly, I'll love you endlessly
Hopelessly, I'll give you everything
But I won't give you up.
I won't let you down
I won't leave you falling
If the moment ever comes

It's plain to see,
It's trying to speak
Cherished dreams
Forever asleep

Hopelessly, I'll love you endlessly
Hopelessly, I'll give you everything
But I won't give you up
I won't let you down
I won't leave you falling
If the moment ever comes.

Hopelessly, I'll love you endlessly
Hopelessly, I'll give you everything
But I won't give you up
I won't let you down
I won't leave you falling
But the moment never comes.

-MUSE

http://www.youtube.com/watch?v=rQuExgINlSQ



sjukt bra!!

"Ung och bortskämd"!! Jag kommer att sitta bänkad måndag kl 20 för uppföljningen!!


http://svtplay.se/v/2226967/ung_och_bortskamd/del_1_av_8?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2226967/sb,p144215,1,f,-1



(aftonbladet.se)

 

Igår var jag jättetrött och ganska stressad över att jag inte skrivit min andra utgåva av min uppsats och allmänt stressad över nya kursen som började i måndags. Men nu sitter jag här klockan är 13,36, jag gick upp vid 10 och jag har redan hunnit skriva klart, och jag har skrivit uppgiften för min vfu, jag har skrivit mina mål och delar av min matris för nästa kurs uppsats, jag har läst halva första boken av min kurslitteratur, börjat läsa på den andra, ätit frukost, mejlat studera.nu om meriter som inte fanns med i mitt intyg och nu är jag ganska omotiverad över vad jag ska tillägna resten av min dag till. För ärligt så tycker jag att jag har pluggat tillräckligt för dagen. Så vad återstår nu?

 

Varför har man inte problemet med för mycket tid vid stressigare tillfällen?

 

Jaha, så nu räcker det inte att jag har pluggat över 5 år på högskolan för att bli lärare när jag kommer ut utan nu ska jag dessutom behöva skaffa en lärarlegitimation för att få undervisa självständigt. Vad innebär då detta? Jo, jag måste under ETT ÅR undervisa med lägre lön,med en mentor och jag kommer inte att få sätta betyg själv. Så jag undrar: varför i h_lvete ska jag ha 20 veckors praktik utan betalning, om jag ändå inte ska få göra något annat än ytterligare ett års praktik icke-fullbetalt när jag kommer ut? Och varför ska inte jag få lön som en läkare när jag är färdig, när jag också pluggat 6 år? Nu vet inte jag vad en läkare för när de går ut på sin AT-tjänst men jag räknar med att det är högre än ingångslönen för en lärare i tex Gislaved som måste vara sämst i landet:

 

"Kommun Gislaved

Lärarkategori	Rek. löneintervall
Lärare grundskola, tidigare år	22550-23300
Lärare grundskola, senare år	22800-24000
Lärare gymnasium, allmänna ämnen	21500-24671
Förskollärare	21960-22200
Fritidspedagog	22260-22440

 

Löneuppgifterna är daterade november 2009
Not: Uppgifterna bygger på gemensam statistik över alla Sveriges fackligt organiserade lärare och uppdateras varje år."

(http://www.lararforbundet.se/web/forms.nsf/Ingangsloner?ReadForm&showtype=k&fid=D3A9493906435095C12572D50037CB49&kat=&reg=&lan=&la=F8&kategoriid=0032A708)

Så varför anser både lärarnas riksförbund och skolministern att vi ska ha denna legitimation?

”Den stärker yrkets identitet och är ett stöd för det goda arbete som utförs av Sveriges lärare. När vissa arbetsuppgifter, som till exempel betygssättning, endast får utföras av utbildade och legitimerade lärare uppnås också en betydligt större rättssäkerhet för eleverna.”

(http://www.lr.se/duidinyrkesroll/lararlegitimation.4.58a756071261d5f86948000887.html)

Så utan att vi gör ett års arbete efter fem års studier för en slavlön så kan vi inte bli bra lärare?

Ps. Min föreläsare sa igår att det enda landet i hela Europa som har sämre lön som lärare än Sverige är Slovenien. I alla andra länder tjänar de bättre än i Sverige!! Det kanske du skulle fundera på Herr Björklund! Höj vår lön så vi också för högre status!

 

Satt på vägen till skolan idag och läste Metro och fick då syn på en intressant artikel om råttor. Jag själv är inget större fan av råttor, jag tycker mest att de är äckliga och illaluktande. Dave (Lee’s styvpappas råtta) har dock gett mig en lite bättre bild av de små liven. Råttor har ju överlag låg status i och med flertalet historiska event, men glöm dessa för nu har man i Afrika, närmare bestämt i Mocambique hittat ett nytt jobb för dem. Man har nämligen upptäckt att man kan använda råttor som minröjare! De springer ut på fältet med en liten lina och sniffar efter sprängladdningar och när de hittat dem så börjar de krafsa och problem solved!! Smart måste jag säga. På detta sätt kan råttorna söka genom 200 kvadratmeter på 1,5 h i jämförelse mot att för två människor skulle det ta en hel dag, och risken för olyckor minskar. Men detta är inte det enda som de små liven är bra på utan de kan också upptäcka tuberkulos. Enligt Metro (2010-11-09) så kan de på 7 minuter utvärdera 40 prover något som för en mänsklig labbråtta tar en hel dag. Kanske skulle vi bli lite mer vänligt inställda till dessa djur??

 

DAVE!!

Nu börjar flytten närma sig. Den 23 januari är det meningen att jag ska flytta till Manchester med Lee. När han var här i veckan så kollade vi på lägenheter på nätet och vi hittade några schyssta, ganska centralt belägna och för en inte allt för dyr peng! Så vi har ansökt om tre olika visningar så Lee och hans bästa kompis ska dit och kolla snart förhoppningsvis, om inte lägenheterna hunnit gå redan då. Annars så ska vi kolla i december när jag kommer dit. Jag ser verkligen framemot att flytta. Nu hoppas jag bara att jag kommer in på Spanska 61-90 distans till våren annars så kanske det får bli ytterligare en termin med jobb. Vi får se! Det finns dock bara 35 platser, så det är ju inte så många men och andra sidan så finns det nog inte så många som har behörighet för att söka in heller!! Jag hoppas på det!! Snart rullar det igång iaf; ny kurs, nytt land, nya erfarenheter och framförallt närmare slutet på denna långa utbildningen!! :) Wiiiiiiiiii!!

 

 

 

Ibland undrar jag om min Spanien-vistelse verkligen gjort mig mer laidback eller bara mer stressad eftersom jag med min nya attityd tror att jag fortfarande ska hinna allt…men lite senare bara! Exempel på detta idag: jag ligger kvar i sängen alldeles för länge, snoozar, bara-en-minut-till stilen, halvspringer till spårvagnen, missar den, får ta en vagn som jag upptäcker bara går till Brunnsparken (på fel sida av den) och inte till Drottningtorget, vilket ger mig ca 4 minuter att springa därifrån och hitta mitt tåg!! Återigen blev det otroligt stressigt bara för att jag tänkte, ”ähhh, jag hinner säkert”! Tyvärr så har ju varken spårvagnar eller tåg börjat anpassa sig till mig, så det är väl bara en tidsfråga innan jag faktiskt missar tåget på riktigt!

 

Och angående min nya tidshållning som nuförtiden är ganska förskjuten ber jag om ursäkt för kommande förseningar!!