Hemgång nr 2 denna veckan

Nu är vi precis lämnat Lees pappa och sambo på flygplatsen. Det har varit en trevlig långhelg även att vår bil gick sönder och vi fick punga upp €240 för en ny generator och en kamrem. Men, men shit happens. Får bara försöka att vara lite ekonomiska tills lönen kommer helt enkelt.

Vi har ätit ute, gått på stan och jag har äntligen kommit igång och börjat promenera ordentligt igen efter förlossningen. Jag mår äntligen bra igen och känner mig precis som innan graviditeten minus ca 6 kg extra vikt. Totalt gick jag upp 13 och har då tappat 7 kg men det finns lite kvar att tackla. Jag ska inte börja gymma förrän efter nyår dock för de säger att man ska vänta 6-8 veckor för att minska risk för skador eller framfall. Så jag tar det hellre lugnt.

Jag och Anthony följde med till flygplatsen idag och när Lee följde med dem in för att säga hejdå så var vi kvar i bilen och jag fick uppleva världens skrik. Han hade ätit lite före vi åkte så vi tog inte med någon mat och han hade bytts inte så långt innan vi åkte men när Lee lämnat bilen fick han panik och grät okontrollerat i typ 45 min. Mardröm! Inget hjälpte, jag lyfte upp honom, vaggade, kramade osv men det enda som funkade var att sjunga för honom. Tyvärr så hatade jag musik i skolan och kan nuförtiden bara en sång utantill: "Vem kan segla förutan vind". Jag behöver lära mig några till. Efter ett tag funkade inte det heller så jag satte på "Utan dina andetag" med Kent. Ytterligare en sång som jag kan texten till om jag musiken på i bakgrunden, och tacka guden så hjälpte det tillsammans med några andra Kent-låtar vilket var tur för vi fastnade i kö också. Ibland är det inte lätt att vara småbarnsförälder för man känner sig så hjälplös när man inte lyckas trösta. Nu är han iaf lugn och fin efter att ha fått en massa mat, ny blöja och pyjamas på. Skönt!

Lite bilder från de senaste dagarna. Sista bilden är väldigt lik dagens episod i bilen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0