asabackhouse

Den här veckan har rullat på snabbt som vanligt. I måndags åkte syrran tillbaka och jag och Anthony har varit på ytterligare ett besök hos myndigheterna utan att lyckas få ett kort åt honom... det saknas alltid nåt papper men det löser sig. Vi får vänta tills vi har hans pass innan vi kan fixa de sista sakerna.

Även att det är kul med besök så har det varit skönt att ta det lugnt denna veckan och inte behöva tänka på någon annan. Nästa besök blir 26/12 när Lees mamma, syrra och bästa kompis kommer över.

Idag så ska vi till läkaren igen för 6-veckors kontroll och det känns som att han måste väga över fyra kilo nu men vi får väl se. Sist vägde han 3900 g och var 52,5 cm lång. Han har utvecklats mycket de senaste veckorna för han kan lyfta sitt eget huvud och han sover mycket längre på nätterna nu vilket är skönt.

Vi har också hunnit med lite sociala event den här veckan, i måndags var Felix över på middag, i onsdags så gick jag och Anthony in till stan och träffade Dejan och ikväll ska vi på Thanksgiving middag hos en amerikansk kompis sen ska vi bara chilla resten av helgen minus lite jobb på lördag.

Nu är vi precis lämnat Lees pappa och sambo på flygplatsen. Det har varit en trevlig långhelg även att vår bil gick sönder och vi fick punga upp €240 för en ny generator och en kamrem. Men, men shit happens. Får bara försöka att vara lite ekonomiska tills lönen kommer helt enkelt.

Vi har ätit ute, gått på stan och jag har äntligen kommit igång och börjat promenera ordentligt igen efter förlossningen. Jag mår äntligen bra igen och känner mig precis som innan graviditeten minus ca 6 kg extra vikt. Totalt gick jag upp 13 och har då tappat 7 kg men det finns lite kvar att tackla. Jag ska inte börja gymma förrän efter nyår dock för de säger att man ska vänta 6-8 veckor för att minska risk för skador eller framfall. Så jag tar det hellre lugnt.

Jag och Anthony följde med till flygplatsen idag och när Lee följde med dem in för att säga hejdå så var vi kvar i bilen och jag fick uppleva världens skrik. Han hade ätit lite före vi åkte så vi tog inte med någon mat och han hade bytts inte så långt innan vi åkte men när Lee lämnat bilen fick han panik och grät okontrollerat i typ 45 min. Mardröm! Inget hjälpte, jag lyfte upp honom, vaggade, kramade osv men det enda som funkade var att sjunga för honom. Tyvärr så hatade jag musik i skolan och kan nuförtiden bara en sång utantill: "Vem kan segla förutan vind". Jag behöver lära mig några till. Efter ett tag funkade inte det heller så jag satte på "Utan dina andetag" med Kent. Ytterligare en sång som jag kan texten till om jag musiken på i bakgrunden, och tacka guden så hjälpte det tillsammans med några andra Kent-låtar vilket var tur för vi fastnade i kö också. Ibland är det inte lätt att vara småbarnsförälder för man känner sig så hjälplös när man inte lyckas trösta. Nu är han iaf lugn och fin efter att ha fått en massa mat, ny blöja och pyjamas på. Skönt!

Lite bilder från de senaste dagarna. Sista bilden är väldigt lik dagens episod i bilen.

Nu har jag precis lämnat mamma och Svante på flygplatsen efter 19 dagar. Det har varit så kul att ha dem här och vi är så tacksamma för all hjälp vi har fått under de här veckorna. Vår lägenhet är ju lite kompakt men det har ändå gått bra. Vi hade tur med vädret de första veckorna också så vi har kunnat vara ute mycket och inte bara varit hemma.

Vi har hunnit med en resa till Beutrago de Loyzana i bergen och en tur till Cuenca som var otroligt vackert. Cuenca var mycket bättre än det andra stället och jag kan verkligen rekommendera det. Sen har det blivit en hel del shopping och några middagar ute. Igår kväll gick vi åt på brasilianskt steakhouse inne i stan med Lees föräldrar som kom hit i onsdags kväll. De är kvar tills på måndag och på torsdag nästa vecka kommer syrran och hennes familj och stannar några dagar men de ska inte bo hos oss så det blir lite lugnt och skönt hemma. Efter detta kommer det vara lugnt med besök tills Lees mamma och syrra kommer runt jul.

Det ska bli skönt att kunna ta det lite lugnt under en månad och vänja sig vid livet som mamma.

Jag vet inte varför bilderna hamnade på snedden. Haha.

Som ni såg kom ju mamma och Svante hit i måndags förra veckan, och de stannar tills på fredag nästa vecka så vi har haft fullt upp. Även att de är självgående så måste man ju alltid anpassa sig lite efter dem och sen har vi fortsatt med vår byråkratiska resa. Vi är fortfarande inte klara men på måndag så fortsätter vi jakten på att fixa alla nummer, pass osv. Förra veckan fick vi iaf tag på födelsebevis så det är ett steg i rätt riktning. Det är perfekt nu när mamma och Svante är här för de kan passa Anthony lite när vi måste iväg och fixa såna här saker och det underlättar verkligen att inte behöva släpa med honom på metron och vänta långa perioder på olika kontor.

Dock så har han var lite småförkyld denna veckan vilket innebär är att vi fått hänga på vårdcentralen otaliga dagar denna veckan och i måndags fick vi åka till sjukhuset för en dubbelkoll då han är så liten men det var inga problem men imorgon ska vi dit igen för att se att det går åt rätt håll. Han är iaf jättepigg nu och han har inge haft någon feber någon av dagarna utan bara lite hosta och nästäppa men det är inte så konstigt för både jag och Svante är förkylda... Återigen måste jag säga att den spanska sjukvården verkligen tar en på allvar och är riktigt grundliga. Här kollar de hellre en gång för mycket än för lite. Tummen upp för det!

Ikväll ska vi ut pch äta om han är lika pigg. Vi hade ju tvåårsdag för förlovningen i söndags (fast vi trodde det var i måndags) som vi missade pga av läkarbesök och annat så vi tänkte ta igen det ikväll. Så om det går som planerat blir det en romantisk middag på en av våra italienska favoritrestauranger dit vi alltid gick när vi bodde här sist.

Lite bilder från de senaste dagarna. Vi har hunnit med Casa de Campo, middag i bergen, lite shoppping och en fika med en gammal kollega från skandinaviska men jag glömde ta bilder på det igår.

Idag kommer mormor och morfar hit och ska stanna i nästan tre veckor! Den här killen kommer bli så glad, och mamma också såklart!

Men först återbesök hos barnläkaren idag.

Det har varit några intensiva dagar nu då vi varit tvungna att uträtta massa pappersarbete, läkarbesök och en del inhandling av saker som vi insett att vi behöver till killen.

Vi är inte klara med allt pappersarbete ännu. Vi behöver skaffa födelsebevis, personnummer, bestämma nationalitet och registrera honom med sjukvården här. Till skillnad från hemma där man går till försäkringskassan eller Skatteverket så är det här typ 50 olika institutioner man ska till och det är så komplicerat alltihop. Men på tisdag ska vi iaf fortsätta och förhoppningsvis lyckas att pricka av några av grejerna på listan. Imorgon kommer mamma och Svante så då tänkte vi utnyttja dem till lite barnvakt medans vi drar iväg och fixar pappren. Ska bli skönt när allt är gjort!

Vi har också hunnit med både IKEA och shopping på ett av de största köpcentrat i stan för nästan alla kläder vi har är lite stora så vi köpte på oss några set med bodys i minsta storleken, strumpor och några pyjamasar. Sen blev det hemmagjord pizza och lite vin med en kompis som kommer över igår kväll. Mycket trevligt!

Besöket hos läkaren gick jättebra i fredags, lillkillen hade lagt på sig lika mycket på 7 dagar som de vanligtvis gör på två veckor. I måndags så gick vi över till flaska istället för att amma och nu är han mycket piggare och han börjar bli knubbigare i ansiktet och runt magen. Jag ser ingen prestige i att amma och det känns som att det är så mycket press på mammor att de måste göra det men funkar det inte så gör det ju inte det. Det viktigaste är ju att mamma och barn mår bra.

Lille Anthony i sin nya 90-tals retro pyjamas!

Nu sitter jag och väntar på läkaren och ska kolla om jag har fått UVI. Det känns som det men vi får se vad testet säger när jag får komma in. Det verkar som hela kvarteret är sjukt idag för jag hade min tid 11.52 och nu är den 12.12 och jag har fortfarande inte fått komma in.

12.40 har vi tid med lillkillen också för att kolla att han har gått upp i vikt som han ska. Eftersom han inte tog bröstet så bra har vi gått över till bara flaska denna veckan och det ser verkligen ut som han har lagt på sig mycket sen dess. Han sover mycket bättre också och är mycket piggare.

Igår gjorde vi hörseltest och det var helt perfekt. Inga problem med det iaf!

Bilder ifrån imorse. Hans armar och ansikte ser mycket knubbigare ut nu när han är en vecka gammal.

Jag började få värkar redan på tisdagskvällen och de kom mellan 5-45 min (oregelbundet alltså) fram till torsdag kväll när de var 7min mellan varje värk så då åkte vi in. Hade så sjukt ont och var så trött för att det hade ju hållit på i typ 2 dygn och jag hade inte sovit på två nätter. När vi kom in så avstannade det lite och de varade bara var 15:e minut och vid undersökning så var jag bara öppen 2 cm så vi fick åka hem igen. När vi åkte hem började de komma tätare och tätare igen och efter tre timmar så var vi nere på 3-5min emellan+att jag fick en liten blödning så vi bestämde oss för att åka in igen. De trodde att vi skämtade när jag kom igen så snabbt för jag var fortfarande bara öppen 2 cm men de lät mig sitta med monitor under 1,5 h och då öppnades jag till 4 cm så vid 3-tiden så blev jag inlagd. Jag fick epidural eftersom jag var helt utmattad efter två nätter utan sömn och det var så sjukt bra. All smärta försvann, det tog helt rätt så jag kunde sova några timmar och vid 10 på morgonen så var jag öppen 10 cm och behövde bara vänta på att han skulle ta sig längre ner i gången. Vid 12 började jag krysta för att att han skulle sjunka längre ner, men väldigt lugnt och inte alls intensivt och fortfarande helt utan smärta och edter 15 min av intensivt krystande kom han ut 12.53. Ett stygn och jag kunde resa mig upp och röra på mig utan problem när bedövningen hade försvunnit. Förlossningen var 100 gånger lättare än själva värkarbetet. Det tog verkligen musten ur mig och jag var helt slut men så fort han var ute så var allt bättre.

Han var så liten och söt när han kom! Trodde inte han skulle vara sååååå liten. 2830 g och 48 cm.

Och jag känner mig pigg, utvilad och peppad! Snart ska vi gå och handla lite sen ska jag planera lite inför mina lektioner denna veckan. Imorgon kväll har jag min första lektion och det känns gött att komma igång direkt. Lee har fått 15 dagar pappaledigt så han tar hand om Anthony när jag iväg imorgon.

Lilla grodan nybytt imorse! Nu ligger han bara och sover.

Bara några minuter gammal!

14 oktober 2016
2850 g
48 cm
9 dagar före bf

Anthony efter Lee (hans andranamn)
Philip efter min farfar Filip (fast med internationell stavning)
Lars efter min pappa Lars Göthe (valde det mer internationella alternativet)

Första dagen på avdelningen.

Världens stoltaste pappa! En bättre kan du inte få lille Anthony!

Idag var vi på sista läkarbesöket innan det är dags om jag inte går över då. Fick en ny tid 27/10 och då ska igångsättning bokas om bebisen inte kommit redan.

Allt såg bra ut iaf. Han vägde lite över 3000g, var fortfarande fixerad och han hade sjunkit ner lite mer men läkaren trodde att det fortfarande kunde dröja lite till. Inte för länge hoppas jag men nu vet jag iaf att det blir senast under v 41. Så max tre veckor till om jag inte missförstod läkaren. Yay!

Nu ska jag fortsätta mitt Gilmore Girls-maraton och vänta på att min potatis- och löksoppa ska bli klar.

Jag är så rastlös nu! Jag vet att det kan dröja upp till ca 26 dagar från nu om de måste sätta igång mig men förhoppningsvis slipper jag det och om jag har tur kanske det blir lite tidigare. Det känns som jag letar tecken nu och jag har nog läst alla inlägg om hur det känns när det är på gång på olika forum.

Magen har iaf sjunkit ner ännu mer, jag har med förvärkar och idag ska jag till läkaren på rutinkoll. Vi får väl se vad han har att säga. Det är inte bara jag som är rastlös utan även Lee. Varje morgon frågar han magen om det inte är dagen D! Han är så söt!

Magen ser enorm ut från denna vinkeln. Idag v 39 (38+0). 11,5kg upp!

Har bäddat om sängen igen och lagt i bebisens nalle och Lees gamla apa som han hade när han var liten. Jag har också packat om BB-väskan och köpt hem en massa snacks att ta med oss.

Har äntligen tagit tag i den jäkla garderoben så nu är den iordning och sommarkläderna är undanstuvade för den här säsongen. På onsdag kommer tydligen regnet och med den hösten antar jag.

Idag är det 14 år sedan pappa gick bort. Det känns som att jag skriver ett sånt här inlägg varje år men det känns fortfarande lika overkligt varje gång. 14 ÅR! Det är helt galet och nästan lika lång tid som jag var gammal när han gick bort.

Det var verkligen en tuff tid i den åldern. Tänk vilken tur att jag hade bra stöd från familj osv annars är det lätt att gå lite fel i livet i den åldern. Som tur var grävde jag ner mig i böcker (mycket Jonas Gardell), musik (Kent specifikt) plugg osv och jag gjorde bra val, val som har tagit mig till vart jag är idag. Till den plats som pappa älskade, ett liv som är mer avslappnat och flexibelt som jag tror att han också föredrog och till värmen såklart.

Jag skrev ju häromdagen att jag inte varit särskilt känslig under graviditeten men igår var en sån dag när jag bara bröt ihop. Bara en stund och över något skitlöjligt men jag vet att det är så varje år vid den här tiden. Undermedvetet blir jag väldigt påverkad även att tiden bara går.

Mamma och pappa innan de har fått barn tror jag. Älskar den bilden för de ser så lyckliga ut. ❤️

Vilken vecka är du i nu?
I vecka 37 (35+5)


När är du beräknad?
Den 23:e oktober


När fick du reda på att du var gravid?
Den 20:e februari, dagen efter vi kom hem från Sverige efter att vi hälsat på mamma för hennes födelsedag.


Hur gamla var du och din partner då?
Jag var 28 (29 i maj) och Lee var 26 (27 i augusti).


I vilken vecka var du då?
I vecka 5, (4+5).


Hur tog du det?
Vi blev förvånade men glada! Jag hade inte tagit p-piller på ett år men vi hade verkligen inte försökt, snarare motsatsen, eftersom vi bestämt oss för att flytta till Spanien igen. Egentligen hade vi tänkt vänta lite längre men nu känns det som det var perfekt tajming. Det finns ju aldrig det rätta tillfället och man kan ju planera tills man blir galen eller skjuta på det för att det aldrig verkar vara det rätta tillfället men i slutändan så blir ju allt vad man gör det till och som det är nu så känns det inte som att det kunde ha blivit bättre.


Mådde du mycket illa i början?
Ja! Jag hade 7-8 veckor när jag mådde illa från att jag slog upp ögonen tills att jag gick och lade mig och efter ett par veckor var jag tvungen att gå till läkaren och få tabletter för annars hade jag inte kunnat jobba. När andra trimestern började så var det som att det bara försvann, från en dag till en annan. Underbart! I början var det enda som hjälpte mot illamåendet bananer och jag åt säkert 3-5 om dagen och jag hade dem alltid jämte sängen så att jag inte skulle behöva gå upp för att få i mig något.


Hade du mycket halsbränna?
Inte i början men nu har jag mycket halsbränna på nätterna. Bananen har återvänt till mitt sängbord.


Är du känslig?
Inte särskilt, bara varit extra lipig ett par gånger.


När kände du bebisens första sparkar?
Jag tyckte att jag kände något slags fladder/sparkar/rörelser redan runt v 16 men det tog fram till v.20 ungefär innan det blev riktiga sparkar.


Är du ofta orolig?
Nej, inte egentligen sen vi hade det stora ultraljudet i v20 och de kunde utesluta ryggmärgsbråck och andra allvarliga sjukdomar.


Sparkar/rör sig bebisen mycket?
Nästan hela dagarna och extra mycket på kvällarna och på morgonen.


Har du fått bristningar?
Nej, inte ännu. Peppar, peppar!!


Har du foglossning?
Inte än så länge.


Har du sammandragningar?
Ja, fram och tillbaka sen v34 kanske.


Hur vill du att din förlossning ska se ut?
Jag har ju skrivit ett förlossningsbrev och jag vill ha en så naturlig förlossning som möjligt men man vet ju aldrig vad som händer. Så det återstår att se!


Hur många ultraljud har du gjort?
6 stycken, 2 st i England och 4 st här i Spanien. Inte för att det varit några problem men för att i England gör man vanligtvis två stycken och här i Spanien känns det som att läkaren alltid vill kolla med ultraljud. Väldigt annorlunda från hemma i Sverige.


Vet du vad det blir för kön?
Ja, det är en pojke och vi var helt överens om att vi skulle kolla det.


Hur gammal kommer du vara när bebisen kommer?
29 år.


Vilka är dina favoritkläder?
Mina pyjamasbyxor!


Vad är dina favoriträtter?
Frukt, frukt och frukt. Det har varit min stora grej hela graviditeten. Annars italiensk mat!


Vad tycker du inte om i matväg?
Inget annorlunda från innan jag blev gravid.


Vilken sovställning är bäst?
Vänster sida. Helst hade jag sovit på rygg men blir yr och illamående då så det är bäst att låta bli. Ska bli så skönt att kunna ligga hur som helst när han har kommit.

Så irriterande! Jag hade skrivit bildtext till alla bilderna men nu har de alla försvunnit. Detta händer då och då och är väldigt störande.

Bild 1: v 5. 20/2 när vi precis fått reda på det.

Bild 2: första ultraljudet i v 13.

Bild 3: halvvägs igenom, v. 20.

Bild 4: i början av denna veckan, v 37.

Idag har vi varit på första delen av förlossningskurs. Det är fem tillfällen så vi får se om jag hinner vara med på alla. Kursen går kl 11 på morgonen så Lee kommer inte att kunna vara med på resten av kursen men det gör inget för idag var den viktigaste delen för honom. De gick igenom hur och vart vi ska åka, när vi ska åka in, förslag på smärtlindring och hur man ska andas vid vilket skede. Vi fick också reda på att man vanligtvis stannar 2-3 dagar vid en förlossning utan komplikationer och 5 dagar med kejsarsnitt.

Tyvärr fanns det ingen möjlighet till vattenfödsel men det är ok för jag är mest inställd på lustgas ändå. De förespråkade verkligen epidural här och jag vet att det är väldigt vanligt här men vi får se hur det blir. Det är svårt att veta i förväg hur det kommer bli: jag vet ju inte hur smärttålig jag är förrän det är dags. Jag vet verkligen inte alls hur smärttålig jag är för jag har aldrig gjort illa mig på riktigt, inga benbrott eller stukningar osv. Återstår att se helt enkelt!

Efter kursen gick vi och åt på den där dim sum- restaurangen och den var ok men inget kan mäta sig med Dubbeldubbel i Gbg som är mitt favoritställe. Vi tog också tillfället i akt att promenera lite i stan, fika på Dunkin Donut och ett besök på ett museum om Madrids stad. En avslappnad dag helt enkelt.

Dagarna rullar på men varje dag känns lite jobbigare fysiskt. Ännu svårare att sova, mer halsbränna, hårdare sparkar i min revben, ännu tröttare, fler förvärkar, mer ont i ryggen (när jag inte har min underbara vattenflaskdyna bredvid mig) och jag är sjukt rastlös. Det känns som att jag hängt upp mig nu och att mina klagomål bara går på repeat.

Lee måste vara trött på mina hundra önskningar varje dag: Kan du göra en kopp te? Kan du ge mig ett glas vatten? Kan du hjälpa mig upp ur soffan/sängen? Kan du knyta mina skor? Kan du massera min rygg?! Men han gör allt för mig och behandlar mig som en drottning. En helt fantastiskt bra kille jag har alltså! Han kommer ta så väl hand om den här lilla bebisen när han val behagar dyka upp, vilket jag hoppas är snart.

Ikväll hade vi tänkt gå på flamencofestivalen men det är fullbokat. Jag har aldrig varit med om det här i Spanien men det är ju ungefär som en konsert så det är ju kanske inte så konstigt. Istället blir det middag med Katy och hennes brorsa och tjej som är här och hälsar på. Annars har vi inte mycket planerat den här helgen. Kanske en lunch med en av Lees gamla kollegor imorgon men vi får se hur det blir. För övrigt så har jag börjat kolla på "Gilmore girls" från början igen och jag har inte kollat på den serien se jag var typ 12 själv så det är ganska kul faktiskt. Vi har också försökt oss på "House of Cards" men den är svår att komma in i tycker jag så vi får se om vi tar oss igenom den eller ej. Jag har bara 5h jobb inplanerat nästa vecka och 8h/vecka efter det tills bebisen kommer så jag har ju lite tid till övers.

Wow! Bara en månad kvar! Nu känns som det som att han kan komma närsomhelst och det skulle han ju också men om max 6 veckor kommer han att vara här. Jag hoppas att jag inte kommer behöva gå över och att jag slipper igångsättning men det känns som att det är väldigt vanligt med första barnet så det är väl bara att ställa in sig på att jag kommer behöva göra det.

Vi är så redo nu och det ska bli så skönt att inte vara gravid längre. Även att jag har haft en lätt graviditet hittills så tycker jag att det varit väldigt långsamt nu på slutet och jag saknar verkligen ordentlig sömn. Jag vet att jag "inte kommer sova mycket när bebisen kommer" men då kan jag ju iaf röra mig fritt, sova på mage, rygg eller sida och förhoppningsvis med mindre ont i ryggen och förhoppningsvis utan för mycket halsbränna under natten. Återstår att se men jag tror jag kommer att uppskatta det.

Även att jag har haft en lätt graviditet där jag mått förhållandevis bra nästan hela tiden, jag inte gått upp oresonligt mycket, jag varit pigg och kunnat vara aktiv så är det ändå stor påfrestning för kroppen. Nu känner jag mig väldigt tung och nästan allt får mig att känna mig som en flodhäst och jag är så långsam i jämförelse med mitt vanliga aktiva jag. Igår tog det mig typ 13 min att gå en sträcka som Google maps beräknade till 7 min. Nästan dubbelt så lång tid! Det är verkligen inte mitt vanliga jag. Nu har iaf nedräkningen startat på allvar.

Igår var en mycket bättre dag. Jag sov ikapp mig, vilade, lagade lite mat och åkte in till stan för att undersöka ett kinesiskt supermarket för jag behövde lite ingredienser för att göra en ramen.

Efter att ha spenderat nästan hela dagen inne och detsamma för Lee så var vi lite uttråkade så vid 21 drog vi in till centrum och gick och kollade på senaste Bridget Jones-filmen. Den var riktigt rolig! Vi skrattade som bara den och det var ganska hög igenkänningsfaktor i vissa situationer. Jag kan verkligen rekommendera er att gå och se den.

Nu ska jag strax gå och äta frukost och sedan planera eftermiddagens lektioner. Nya elever idag. Ska försöka att hitta boende åt Lees pappa och sambo också för de har bokat flyg för att komma hit i november. Fullspäckad dag!

Vi har en hel del planer nu innan bebisen ska komma. Ikväll börjar en flamencofestival och den håller på tills på lördag så den tänkte vi försöka pricka in eftersom vi båda är flamencoälskare.

Vi tänkte också ta en dag och gå på några av alla museum som finns här, framförallt Thyssen eftersom vi aldrig varit där. Prado och Reina Sofia har vi varit på många gånger och varje gång någon kommer hit så vill de till Reina Sofia och kolla på El Guarnica (Picassos krigsmålning) så de hoppar vi nog tills någon kommer hit igen.

Sen vi kom hit har vi inte varit i Retiro heller. Förr brukade vi ofta gå eller åka dit för att promenera runt och sedan ta något att äta i närheten. Just nu har jag ögonen på en koreansk restaurang med dim sum som jag älskar. Förhoppningsvis hinner vi med detta nästa vecka, som faktiskt är Lees sista "lediga" vecka innan han börjar jobba på riktigt.

Igår kollade vi på de två första Bridget Jones-filmerna så att vi kan gå och kolla på den senaste filmen på bio också. Utöver detta så ska vi också träffa några gamla kompisar innan det är dags och jobba såklart. Känns skönt att ha en del grejer inplanerat så att vi blir lite distraherade. Bara 4,5 vecka kvar nu...

Jag mår ganska kass idag men som tur är har jag bara en lektion ikväll och det är bara en timme. Skönt! Måste dock fortfarande planera den också...

Snart ska vi iväg till ett köpcenter en runda och köpa en värmeflaska som ska hjälpa mot värk i ryggen. Helst hade jag legat i sängen hela dagen men nej, jag ska försöka hålla mig aktiv tänkte jag. Jag undrar om det är järntabletterna som spökar. Jag vet att jag lätt blev illamående av dem när jag var blodgivare för många år sedan.

Idag är det 33 dagar kvar till beräknad födsel och jag är alltså i v 36 (35+1). Lite skillnad mellan v 7+2 och v35+0 som är den andra bilden.