asabackhouse

Då föddes min lilla pappa och idag skulle han alltså ha blivit 66 år gammal. Tyvärr så gick han ju bort i cancer när jag var 15 år och det är redan 14 år sedan. Idag fick jag iaf ett meddelande av mamma om att de hade varit och satt gula rosor i minneslunden. Det är en tradition vi har eftersom han gillade gult och begravningen också gick i gulorangea toner, vilket också var passande då begravningen var i oktober.

Vanligtvis brukar jag alltid skåla för pappa på hans födelsedag och oftast så brukar jag vara nånstans på semester men i år blir det varken det ena eller det andra men jag är säker på att han vet att jag tänker på honom. Även att det gått nästan fjorton år så tänker jag ändå på honom nästan varje dag och faktiskt extra mycket nu när jag är gravid. Det känns ledsamt att min lilla pojk aldrig kommer få träffa sin morfar men på något så känner jag alltid att han finns där även att han inte fysiskt kommer att vara där. Jag tror han hade varit ganska stolt om han hade varit här, och antagligen ganska avundsjuk nu när vi ska ner till Spanien och leva hans dröm igen!