Oro och längtan.
Att flytta till Sevilla, till ett annat land och därmed lämna pojkvän, släkt och vänner känns som ett ganska stort steg. Det finns jättemånga positiva saker med att flytta; en ny stad, nya människor, nya upplevelser, förbättrat språk, nya erfarenheter och ny kunskap, värme hela hösten, etc etc.
Men det finns också många saker som jag kommer att sakna; Patrik, mamma och resten av familjen, mina vänner, mina saker här hemma, min säng, min soffa, min garderob, mitt utrymme...
Men det värsta kommer nog vara i början innan man lär känna folk och därmed kommer att spendera mängder av tid ensam. Jag ensam? Jag som kanske har störst behov av alla i hela världen av att prata! Tacka guden för att det finns Internet och telefoner! Jag hoppas verkligen att alla som har råd och tid kommer at hälsa på mig så att dessa fyra månader inte kommer att kännas så långa!
Nu kanske det låter som att jag klagar och det borde jag inte göra med tanke på att jag har fått ett stipendie, men det är inte alltid så lätt att göra saker som man kan tro. Jag vet ju att man aldrig kan lära sig ett språk lika bra som plats och det anser jag också men just nu innan jag kommit iväg känns det lite jobbigt. Väl där kommer det säkert att gå jättebra, det är ju så lätt att bli nojjig. Det kommer att ordna sig, nu är det iaf bara tre veckor kvar tills jag åker, snart får jag veta!
Men det finns också många saker som jag kommer att sakna; Patrik, mamma och resten av familjen, mina vänner, mina saker här hemma, min säng, min soffa, min garderob, mitt utrymme...
Men det värsta kommer nog vara i början innan man lär känna folk och därmed kommer att spendera mängder av tid ensam. Jag ensam? Jag som kanske har störst behov av alla i hela världen av att prata! Tacka guden för att det finns Internet och telefoner! Jag hoppas verkligen att alla som har råd och tid kommer at hälsa på mig så att dessa fyra månader inte kommer att kännas så långa!
Nu kanske det låter som att jag klagar och det borde jag inte göra med tanke på att jag har fått ett stipendie, men det är inte alltid så lätt att göra saker som man kan tro. Jag vet ju att man aldrig kan lära sig ett språk lika bra som plats och det anser jag också men just nu innan jag kommit iväg känns det lite jobbigt. Väl där kommer det säkert att gå jättebra, det är ju så lätt att bli nojjig. Det kommer att ordna sig, nu är det iaf bara tre veckor kvar tills jag åker, snart får jag veta!
Kommentarer
Postat av: Adam
du ska inte va orolig!! du kommer få så många vänner och alla där är ju ute efter att skaffa kompisar så man hittar alltid nån ;) Mitt råd är istället att inte boka in för många besök från hemmifrån för du kommer inte hinna med dem mellan alla dina dejter med kompisar, resor med erasmus folk, fester och sol och bad :D
Postat av: anna
Det kommer att bli bra, jag är övertygad om det!
Tiden kommer att rusa iväg, bara du är på plats.
Kram Anna
Trackback
