asabackhouse

Nu sitter jag och väntar på läkaren och ska kolla om jag har fått UVI. Det känns som det men vi får se vad testet säger när jag får komma in. Det verkar som hela kvarteret är sjukt idag för jag hade min tid 11.52 och nu är den 12.12 och jag har fortfarande inte fått komma in.

12.40 har vi tid med lillkillen också för att kolla att han har gått upp i vikt som han ska. Eftersom han inte tog bröstet så bra har vi gått över till bara flaska denna veckan och det ser verkligen ut som han har lagt på sig mycket sen dess. Han sover mycket bättre också och är mycket piggare.

Igår gjorde vi hörseltest och det var helt perfekt. Inga problem med det iaf!

Bilder ifrån imorse. Hans armar och ansikte ser mycket knubbigare ut nu när han är en vecka gammal.

Jag började få värkar redan på tisdagskvällen och de kom mellan 5-45 min (oregelbundet alltså) fram till torsdag kväll när de var 7min mellan varje värk så då åkte vi in. Hade så sjukt ont och var så trött för att det hade ju hållit på i typ 2 dygn och jag hade inte sovit på två nätter. När vi kom in så avstannade det lite och de varade bara var 15:e minut och vid undersökning så var jag bara öppen 2 cm så vi fick åka hem igen. När vi åkte hem började de komma tätare och tätare igen och efter tre timmar så var vi nere på 3-5min emellan+att jag fick en liten blödning så vi bestämde oss för att åka in igen. De trodde att vi skämtade när jag kom igen så snabbt för jag var fortfarande bara öppen 2 cm men de lät mig sitta med monitor under 1,5 h och då öppnades jag till 4 cm så vid 3-tiden så blev jag inlagd. Jag fick epidural eftersom jag var helt utmattad efter två nätter utan sömn och det var så sjukt bra. All smärta försvann, det tog helt rätt så jag kunde sova några timmar och vid 10 på morgonen så var jag öppen 10 cm och behövde bara vänta på att han skulle ta sig längre ner i gången. Vid 12 började jag krysta för att att han skulle sjunka längre ner, men väldigt lugnt och inte alls intensivt och fortfarande helt utan smärta och edter 15 min av intensivt krystande kom han ut 12.53. Ett stygn och jag kunde resa mig upp och röra på mig utan problem när bedövningen hade försvunnit. Förlossningen var 100 gånger lättare än själva värkarbetet. Det tog verkligen musten ur mig och jag var helt slut men så fort han var ute så var allt bättre.

Han var så liten och söt när han kom! Trodde inte han skulle vara sååååå liten. 2830 g och 48 cm.

Och jag känner mig pigg, utvilad och peppad! Snart ska vi gå och handla lite sen ska jag planera lite inför mina lektioner denna veckan. Imorgon kväll har jag min första lektion och det känns gött att komma igång direkt. Lee har fått 15 dagar pappaledigt så han tar hand om Anthony när jag iväg imorgon.

Lilla grodan nybytt imorse! Nu ligger han bara och sover.

Bara några minuter gammal!

14 oktober 2016
2850 g
48 cm
9 dagar före bf

Anthony efter Lee (hans andranamn)
Philip efter min farfar Filip (fast med internationell stavning)
Lars efter min pappa Lars Göthe (valde det mer internationella alternativet)

Första dagen på avdelningen.

Världens stoltaste pappa! En bättre kan du inte få lille Anthony!