Känner mig död!
Vi har hållet igång sen vi kom hem idag! Badrummen är klara, alla fönster, alla lister, allt spacklande och målande men vi har fortfarande köket/vardagsrummet kvar. Ska göra ett sista ryck snart och sen är planen att vi ska klara imorgon vid 17-tiden så vi ska lämna in nycklarna och vara klara med allt vid sex när de stänger. Jag har lyckats med att få ledigt de sista två-tre timmarna på jobbet imorgon så jag är nog hemma runt 13.30. Tacka guden för det för annars skulle vi aldrig hinna.
Stackars lilla bebisen blir nog stressad av att jag röjer runt så mycket för han har sparkat som bara den sen jag kom hem men det är väl lika bra han vänjer sig. Jag brukar ju oftast ha många bollar i luften! Det ska dock bli riktigt skönt med en välförtjänt sovmorgon på lördag.
Lee tycker att det är dags att sätta igång igen!
Ständigt matgooglande
Som gravid känner jag att det finns så otroligt mycket restriktioner på vad man ska äta. Innan jag själv blev med barn var jag helt säkert på att jag inte skulle bli då nojjig med mat men på nåt sätt så vill jag inte riskera något, även om risken är pytteliten. Dels för att jag har det mest dyrbara i mitt liv växande i mig men också för att jag har inte tyckt att vara gravid har varit underbart hela tiden så jag vill verkligen inte missa presenten på slutet pga slarv.
Men det är otroligt vad mycket jag inte får äta! Jag har definitivt en stark umamipalett och då i går ju allt lufttorkat och dessertostar tex, två grejer som jag verkligen är sugen på men som är big no no. Jag har också varit otroligt sugen på leverpastej (konstigt men det kanske är det allmänna järnsuget) men det är också off limits eftersom jag varken får äta lever eller pastejer av något slag. Kött i sig är jag inte så jättesugen på men pålägg saknar jag. Tyvärr finns inte så goda här som hemma och så är det ju så många som jag inte få äta så det blir inte så mycket iaf. Vid den här tiden blir det nog ungefär 5/7 vegetariskt och ett par dagar i veckan med lite kött.
Tack vare alla dessa restriktioner blir det en massa googlande. Igår stod jag på affären och googlade ölkorv en lång stund innan jag fick lägga tillbaka den. Åh, det hade varit gött! Bara fyra månader kvar!
Bra jobb att göra hemifrån?
När vi flyttar så kommer jag ha en osäker framtid till att börja med och jag funderar på olika saker som jag skulle kunna jobba med hemifrån som ett komplement till mammapenningen i Spanien. Vad jag hittat än så länge är:
*ge lektioner på nätet
*översättning
*sälja saker typ telemarketing
*bli professionell bloggare (haha-ingen chans!!)
Hade varit skönt om jag hade kunnat undervisa lite eller översätta men det är nog ganska svårt att få sådana jobb. Om någon har några tips, please let me know!
Lee kom hem från jobbet och kände sig risig idag så nu sover han, och jag vill verkligen också sova men jag gör mitt bästa för att hålla mig vaken. Igår fick jag bara 2 h djupsömn och resterande tid sov jag lätt eller var vaken. Jag tror jag kommer vara välförberedd på dålig sömn när bebisen kommer! Jag känner mig så sliten idag efter den dåliga sömnen och eftersom jag har fått vicka nästan hela dagen och utan stöd till de elever som jag vanligtvis assisterar. Jag längtar verkligen tills jag är klar med den här terminen.
Dags att försöka packa om mina kläder i vacuumpåsar och sen ska vi iväg till förrådet och dumpa av grejer och hämta upp takräcket som nu äntligen blivit sålt! Operation takräcke: slutfört.
Lite att bita i (jag är vanligtvis inte så slarvig)!
Det kittlas!
Ikväll kan jag inte sova för bebisen ligger och sparkar på insidan av mina revben och det kittlas. Jag är ju väldigt kittlig som det är och jag kan inte göra mycket åt det. Det blir svårare och svårare att sova ju mer aktiv han är.
Just nu fördriver jag tiden med att kolla på lite Dexter istället. Hoppas att jag somnar om snart.
Gravidmage v.23 (22+5)
Idag är jag gravid i vecka 22+5. Nu börjar det verkligen synas mycket tycker jag och han rör sig mer än förra veckan. Jag börjar verkligen känna av min rygg och jag har faktiskt fuskat med skolans dress code denna veckan och använt mina bekvämaste gympaskor ett par dagar istället för platta ballerinaskor som inte ger något stöd.
Efter allt packande och flyttande igår så kändes det som att ryggen var av och jag fick en liten reality check. Jag kan helt enkelt inte röra mig lika enkelt och smidigt som innan och jag känner mig inte lika stark. Jag blir ganska frustrerad av detta eftersom jag ser mig själv som en väldigt självständig kvinna men det är väl bara att vänja sig för annars kanske jag skadar mig och det vore ju korkat. Det är inte alltid bra att vara envis.
Bebisen ska nu vara ca 27 cm och väga lite mer än 1/2kg. Det känns overkligt att det kommer att komma en liten människa till oss. En mix av mig och Lee som säkerligen kommer se ut som Lee för de har väldigt dominanta drag hos männen på hans sida av familjen. Vi får väl se vad han får från min sida... På senaste ultraljudet såg det ut som att han en ganska stor näsa så det får han väl tacka mig för!
Nu har Lee och Remus åkt iväg London med alla prylar och de har äntligen lyckats få på det förbannade takräcket! Vi har också lyckats sälja ett så nu har vi bara ett kvar. Jag själv ligger däckad på sängen även att jag vet att jag borde gå in till stan och köpa fler vakuumpåsar och en ny förpackning med Dream Cream från Lush. Jag behöver gå ytterligare 9220 steg enligt min klocka så jag får välbta mig i kragen snart. Hoppas ni inte lider för mycket av bakfylla där hemma!
Packardag
Idag ska vi börja packa ihop allt och förbereda för nästa helg när vi börjar flytta. Jag är ganska peppad. Konstigt nog tycker jag det är ganska kul att flytta, till skillnad från de flesta människor. Jag älskar att få rensa ut och göra mig av med saker och att planera för vad jag vill ha på nästa ställe.
Vårt största problem med denna flytten har varit att fixa en takbox. Låter inte så svårt men vår bil är tredörrars och då måste man ha en adapter och ett specialräcke som inte längre tillverkas av Ford. Meckigt värre! Vi har fått ett räcke av Lees farfar men det passade såklart inte så det ska vi sälja nu och vi har fått en jättebox från hans pappa men vi låste byta lås på den för nyckeln är borta. Så det som verkade smidigt från början har blivit ett flera veckor långt projekt... Nu har vi iaf hittat ett räcke på eBay med alla delar för £75 så vi ska köpa det i eftermiddag. Sen måste vi bara fixa nytt lås och sälja det andra räcket också. Fullt upp! Med den boxen kommer vi iaf få med oss allt utan problem och det är ju det viktigaste .
Det känns lite som att tiden står stilla nu. Jag vill flytta, leta jobb, fixa privatlektioner, hitta ny lägenhet, vara i värmen igen, träffa kompisar som jag inte sett på länge, komma hem från sjukhuset med vår lilla pojk osv nu. Fyra månader kvar tills det sistnämnda och det känns som en evighet. 2016 blir ett händelsefyllt år.
Tänk om det kunde vara såhär fint väder idag. Istället har vi typ 12 grader, mulet och skurar.
Gravidmage v. 22 (21+3)
Det är konstigt det här med hur graviditeten räknas. I Sverige och min app därifrån pratar folk om veckan som precis påbörjats men här i England pratar de om den veckan som precis är avslutad. Så just nu är jag i v.22 enligt Sverige och v. 21 enligt England. Oavsett så har magen nu börjat synas mer och folk kommenterar min "bump" på jobbet. Jag känner mig pigg och frisk och min enda krämpa är att det känns som att magen ska spricka i och med att skinnet stretchas och jag hoppas att jag ska klara mig utan få för mycket bristningar. Han sparkar mer och mer och både jag och Lee är väldigt nyfikna på hur han ser ut.
Han sparkar för fullt
Jag har känt rörelser ganska många veckor nu men det tog tills för ett par veckor sedan innan jag kände några riktiga sparkar. Den här veckan har levt loppan dock och sparkat för fullt och nu undrar jag nästan hur det kändes innan han började sparka iom att det är konstant rörelse i magen. Nu börjar det också synas ganska mycket på utsidan när han rör sig. Det känns lite konstigt att kunna säga han nu istället för hen på svenska eller baby/it på engelska.
Jag ville lägga upp en film men det funkade inte. Här syns det iaf hur han bullar upp sig på vänster sida av naveln!
Var med Lees syster på stan innan och köpte då en liten teddy som heter Oscar. Vi hade tänkt köpa något i tisdags efter ultraljudet men det blev inte av så idag slog jag till istället.
Så nu är det officiellt: jag är gravid!
Igår var vi på vårt 20-veckors ultraljud och det var så skönt att se att allt var bra! Vi har varit oroliga för detta ultraljudet eftersom Lee har ryggmärgsbråck på ganska nära håll i sin familj och det är delvis genetiskt. Men för de flesta kan det undvikas med mycket folsyra och varierad kost och jag äter ju bra och har tagit tabletter en längre tid ifall att jag skulle bli gravid. En enorm lättnad iaf att allt var som det ska och vi fick dessutom veta att det är en pojke!
Vissa dagar syns det mycket och andra knappt något alls. Här är jag i söndags: i v 21 (20+0).
London baby!
Igår och i måndags så var vi i London för en natt. Vi tog bussen ner i måndags morse kl 9 och kom tillbaka 23.:0 igår kväll så det blev en ganska hektisk men väldig trevlig resa.
Anledningen till att vi åkte ner var för att min kompis Malin och hennes man skulle vara där ett par dagar och med tanke på att de bor i New Jersey, USA så ses vi inte särskilt ofta. Vi kom fram till att vi faktiskt inte setts på sex år då hon har bott där och jag ju varit fram och tillbaka mellan Sverige, England och Spanien under den tiden. Det var också första gången vi träffade varandras partners och det var riktigt roligt för det visade sig att Lee och Kyle var riktigt lika varandra och de kom bra överens så det verkligen synd att det är så långt avstånd mellan oss! Men, men så är ju den globala världen där vi nu kan bo nästan var som helst. Vi hade iaf mycket att prata om och det var precis som vanligt även att det gått så många år.
Groupie vid Trafalgar SquarePå pub nära deras hotell.
Malin och Kyle. Den klassiska Big Ben-bilden. Har säkert 10-15 stycken av dessa i olika mappar från olika London-resor.Igår såg jag en bild från studenten på instagram och det kändes helt sjukt när det stod "10 år sedan studenten" på beskrivningen. Jag kan inte fatta att det gått 10 år! Otroligt!
De enda två bilderna som jag hittade på fb från när vi tog studenten. Jag är personen med ett lakan på huvudet. 😊Bild från balen. Det var så sjukt soligt och varmt (över 30 grader om jag inte minns fel).
Tokförkyld
Nu är vi tillbaka från Sverige och jag är jätteförkyld. Jag har hostan från helvetet, Rudolfs röda mule och jag nyser typ 30 ggr/dag (utan att överdriva). Egentligen borde jag vara hemma från jobbet imorgon men det är så jäkla tråkigt. Jag har legat hemma i soffan hela helgen sen jag kom hem, har bara varit ute en liten runda för att storhandla igår och en liten promenad in till stan idag för att få lite frisk luft. Jag harar att vara sjuk!! Så meningslöst och sånt slöseri med min tid!
Jag har iaf bokat flyg för att åka och hälsa på min kompis Michael i Belfast veckan efter påsk. Ska bli kul att träffas och att Lee följer med denna gången!
Fin bild på Lee och Meja hemma hos Camilla i torsdags.
En lat dag
Jag vaknade vid 9 idag men bestämde mig för att sova lite till och helst plötsligt var klockan 12 när jag vaknade nästa gång. Det tog lite tid att ta oss upp och iväg till affären för att handla frukostgrejer till min nya favorit.
Favoriten består av något slags brunt bröd som är väldigt likt polarbröd hemma i Sverige. På med en skiva cheddar eller emmental, en halv skivad avokado, färsk basilika, lite ruccola och ytterligare en skiva ost. In i ugnen tills osten har smällt och det är klart! Så gott!
Jag är helt kär i avokado nuförtiden och det bästa är att Lee har också fastnat för det. Lee har verkligen konverterat sin livsstil och han äter min vegetariska/veganska mat utan problem och det är sällan han ens köper skinka eller liknande längre. Han äter fortfarande kött när vi går ut men det är ju inte så ofta. Han är också pepp på att gå på gymmet och äta nyttigt generellt och det är så kul tycker jag.
Här i England så finns det så himla mycket dåligt inflytande för folk är så onyttiga här. Jag känner massa människor som alltid tar bilen oavsett om de bara ska 200 m bort, som aldrig går på en promenad eller utför någon träning överhuvudtaget och som äter chips och vitt bröd varje lunch. På jobbet är folk helt chockade när de ser min hemlagade mat varje dag och eftersom jag cyklar till jobbet varje dag och tränar på gymmet nån dag i veckan. Jag är chockad över att man kan äta så dåligt och vara så onyttig!
Nu ska vi snart iväg till gymmet. Får väl se vad det blir idag... Har en sån sjuk träningsvärk efter gårdagens yoga som var så tuff. Uff!
Bild på mig och Lee igårkväll.
Date night
Igår kväll överraskade jag Lee med en middag på en spansk restaurang som han aldrig hört talas om. Den låg på en sidogata och om jag inte googlat de bästa spanska restaurangerna i Manchester så hade jag aldrig haft mina vägar förbi denna pärla. Maten var helt fantastisk, personalen var nästan helt och håller spansktalande och nästan alla gäster också spanjorer eller sydamerikaner. Stämningen var på topp, maten riktigt spansk och jättegod och de serverade bara spansk öl så det blev både en Cruzcampo (från Sevilla) och en Mahou (från Madrid). Vi hade en mobilfri kväll så det blev inga bilder men det blev en massa skatt. En riktigt lyckat kväll helt enkelt! Redan sex år tillsammans och det kommer att bli många fler.
Lee och jag i York i november förra året.
Nyårsrevy
Nytt år och massa hände 2015:
Nya tänder i början av året. Fick äntligen nya fina efter att ha skjutit på min lagning i typ 5 år.
Min kusin Adam kom och bodde hos mig i ett par månader och jag träffade massa kompisar och återupptog några gamla bekantskaper.
Syster och mamma kom på besök till storstan.
Vi fick ta bort min älskade Ludde efter ett tags sjukdom.
Min underbara kollegor tog ut mig och Bengt på överraskningsmiddag i Gbg.
Härliga vårdag med grillning med mina bröder i brorsan stuga (sista helgen i skolavslutning).
Fick fint kort från mina elever i slutet av terminen.
Underbar avtackning med mina kära kollegor och fantastisk sommarfest. Tack alla, vissa av er extra mycket! Ni vet vilka ni är! Det var både med sorg och glädje som jag lämnade Ängskolan för nya äventyr.
En av de sista dagarna i Gbg och ett par dagar senare gick flytten till Manchester.
Återförenad med hjärtat i en vecka innan det var dags för fem veckor i Spanien.
Den obligatoriska spanska mackan första frukosten tillbaka i Madrid.
Selfies med kända monument!
Kritvit första dagarna när jag träffade bästa Katy och vi gick till mina gamla favoritställen och min gamla gata.
En dag uppe i bergen. En skön paus mellan arbetet på Skandinaviska skolans sommarskola.
Fick en massa god mat lagad av Jocke som jag bodde hos under mina tre arbetsveckor.
Träffade massa underbara vänner!
Efter lite mer än tre fantastiska veckor i Madrid blev det en tur ner till Marbella för sol och bad och bara semester med Lee.
En vecka i Sverige och flytt på riktigt!
Flyttkaoset!!
Min nya stad! Skulle plugga men blev lärarassistent på lågstadie- mellanstadieskola istället 6 km hemifrån och blev därmed bästa kompis med en cykel och nu vid slutet av året 6 kg lättare.
En helg i vackra Wales.
Kollade på en film om djurhållning och bestämde mig för att inte kött längre.
Första besöket: Michael kom från Nordirland.
Andra besöket: syrran med man kom från Sverige.
Tredje besöket: mamma och Svante kom en vecka i november.
Fjärde besöket: Carolin och Thomas från Sverige.
Årets sista dagen och fest hemma hos oss! Gott nytt!
Vad gör man med sitt liv?
Den senaste tiden har jag funderat mycket på vad jag gör mitt liv. Vad ska göra? Vad kommer jag att göra om ett år? Om fem? Om tio? Hur ska man välja vad man gör? Nuförtiden finns det så otroligt mycket man kan göra. Jag blir nästan vill på alla valmöjligheter och jag känner ett konstant frågetecken i mitt huvud. Ska vi bo kvar? Vill jag verkligen jobba i en skola här? Var det bättre innan, är det bättre nu? Kommer jag alltid sakna något?
Det jag har insett efter alla mina flyttar fram och tillbaka är 1) jag är väldigt svår att göra nöjd 2) jag är oändligt rastlös. Kommer jag någonsin hitta platsen jag vill vara på? Jag vet att jag vill jobba som lärare eller inom skola på något sätt. Med ganska stor säkerhet som lärare eftersom att jag nu när jag inte undervisar saknar det jättemycket. Jag saknar att vara drivande, utveckla nya arbetssätt, motivera elever och kollegor till att vara den bästa person som möjligt. Jag saknar till med all planering och rättning. Blir lite smått avundsjuk när gamla kollegor beklagar sig över högar med rättning för det är ju så kul att se hur ens elever utvecklas och formas. Så den saken är ju klar iaf. Och att vara på samma plats som Lee igen är också fantastiskt så jag vet vem jag vill vara med men var vill jag vara? Eller mer specifikt vi?
Med alla dessa valmöjligheter, vi äger inget hus/lägenhet, vi har inte barn, vi har båda bra utbildningar som gör att vi kan jobba lite var som helst, så blir jag återigen osäker på vart vi vill befinna oss. Efter en period i England, i en av landets regnigaste städer, med en kanske lite för dyr lägenhet och en lite för tråkig lön blir jag sugen på att slänga mig ut på äventyr igen samtidigt som jag kanske egentligen bara vill ha någon som säger till mig att jag borde stanna upp, skärpa till mig och sluta drömma om det jag inte har. Kanske växa upp lite och börja bli vuxen som alla mina kompisar som har stabila jobb, är gifta, har hus och barn.
Men så tänker jag... Vad fan! Jag är ju faktiskt bara 28. Är det så jäkla bråttom? Nästa år vid den här tiden av året så kanske jag sitter på den där platsen och är några steg närmre Svensson-livet. Eller kanske inte... Time will tell.
//Fluminlägg från en 28-åring i
halvtomhalvt existensiell kris eller nåt (jag vet allt detta är i-landsproblem).
Men snart är det jul iaf!
Den perfekta flickvännen?!
Idag gick jag upp innan Lee och fixade frukostmackor och te och så packade jag lunchlåda till honom också. Jag har försökt att gå upp tidigt varje dag denna veckan men det har inte gått. Men idag var jag iaf lite av den perfekta flickvännen. 😊
När Lee hade åkt till jobbet åt jag lite frulle och så testade jag att gå till jobbet fram och tillbaka för att se hur lång tid det tog. Jag testade två olika vägar för att se vilken som var snabbast men de tog nästan lila lång tid, ca 55-60 min, och var båda lika långa, ca 6 km. Vi får se om jag kommer att promenera eller ej sen när jag börjar men det är ganska skönt.
Imorgon är det den 18/9 och dags för Florence and the Machine! Först ska vi gå ut och äta i Chinatown och sen till MEN Arena. Ska bli så kul!! Peppad!!
Lite bilder från gårdagens morgonpromenad:
Fin butiksbyggnad inne i stan
Schysst uteställe nära vattnet. Kan se mig själv med en Piña Colada där till våren.
Det finns både barer och restauranger utme vattnet. Vackert!
Lees födelsedag!
I lördags så fyllde Lee 26 år. Vi firade först med att åka ut och äta frukost. Lee ville åka till ett fantastiskt ställe på landet för att äta frukost men efter att vi åkt i typ en timme för att ta oss dit så var det stängt pga ett bröllop. Typiskt! Sen åkte vi till ett italienskt café istället och käkade där.
Eftermiddagen spenderades med lite besök från familj och senare gick vi ut och åt på en italiensk restaurang i stan. Maten var ok men inte fantastisk. Jag tror jag har ganska höga krav när jag går ut och äter eftersom jag lagar så mycket mat själv och är noggrann med bra produkter osv. Om maten inte möter mina krav så tycker jag ofta att det är överpris även att andra tycker det är jättebra. Men men, vi är alla olika.
Efter middagen så gick vi till en cocktailbar och sen till en jättestor bar/restaurang i en gammal kyrka. Väldigt häftigt ställe med riktigt snygg inredning. Förra året när vi var där så var det faktiskt några som hade sin bröllopsmiddag där. Lite annorlunda...
Bild på födelsedagsbarnet med hans nya mjukisbrallor och t-shirt som han fick av mamma.
Blommor och konsertbiljetter
I lördags när jag vaknade så hade Lee ordnat en överraskning åt mig: blommor och konsertbiljetter! Jag såg för nån vecka sen att Florence & the Machine skulle spela i Manchester och jag har velat se dem ett tag men eftersom jag måste tänka på pengar nu när jg är arbetssökande så har jag inte köpt några biljetter. Men när det var min födelsedag i våras så hade Lee tajt med pengar, student och så, och därför fick inte jag någon riktig present så det var därför jag fick det i lördags istället. Jag hade verkligen inte en aning dock och jag trodde verkligen inte att jag skulle få presenter på Lees födelsedag! Det ska bli jättekul att se dem!
Saker som får en att le
Lee frågade mig nyss om jag skulle följa med till affären och handla lite grejer. Nerbäddad i sängen som jag är så sa jag: Jag orkar inte, så jag stannar här men det känns som jag borde följa med dig när jag har chansen. ( Vi har ju trots allt varit på distans i 1,5 år).
Då svarade han: Don't worry! We've got the rest of our lives to be together!
Sötnöt! ❤️ Det känns så jäkla skönt att vara på SAMMA STÄLLE!!
